Recension Myrqvist kängor

 I det här inlägget kommer jag att kommentera mina skor från Myrqvist som jag haft i ett samt ett halvt år. Jag har nämligen två modeller, en som heter Tjärnö i mörkbrunt läder och en som heter Abisko i mörkbrunt country-läder, där Tjärnön är den äldre av de två.

Myrqvist Abisko till vänster, Myrqvist Tjärnö till höger, båda i samma mörkbruna färg men olika läder. Som ni ser har lädret en fin lyster och det blir bara bättre efter hand, men den där sista glansen klarar jag inte av att få upp. Som ni ser har båda två fyra snörhål samt fyra speedhooks.

Sula:
Skornas sulor är båda gummi av en Dainite-liknande modell, dock är det med stor sannolikhet inte Dainite (Myrqvist själv nämner inte själv ordet Dainite utan kallar sular för Studded rubber sole). Den är från början helt okej att gå i. Lagret av kork formar sig efter foten på ett bra sätt. Det sistnämnda har dock lett till att jag har fått lägga i en sula på mina Tjärnö då dessa har blivit för stora.

Jag tror dock att sulan slits fort, vilket jag kan se på klacken, samtidigt har jag inga andra skor med liknande sula att jämföra med.

På Abiskon visar det sig också att delar av lädret på klackens sida  har börjat släppa lite, vilket inte är så snyggt men kanske inte är mer än ett estetiskt problem.

Ovanläder:
Här måste jag säga att jag är splittrad. Modellen Tjärnö var från början stenhård, den var otroligt smärtsam att gå in men efter den perioden har skon var fin och följsam. Den är bekväm och lädret har mjuknat betänkligt. Lädret har fått en fin lyster efter många kvällars puts under det första året. Det visar sig också att lädret har en viss gå-in-process då snörningen från början visade ett glapp på ungefär en centimeter medan den nu efter ett år kan läggas utan att skons tunga/plös syns alls. Samma sak håller på att hända på Abiskon men där behöver jag ännu inte lägga i en extra sula och det verkar heller inte som att jag kommer behöva lägga in någon heller.

Abiskon å andra sidan var, om än inte helt skön från början, så i alla fall otroligt mycket bekvämare än Tjärnö från första användningen.

Båda två är således bekväma skor men det finns en sak som inte faller mig i smaken, vilket kan ses på Tjärnö framförallt, veckbildningen på ovanlädret är inte vacker. Det kan bero på flera saker, kanske samverkande. Dels funderar jag på hur bra lädret är, även om det kommer från fina garverier. Dels kan det vara en storleksfråga i att mina fötter inte är en storlek 7, vilket dock båda skorna är. Problemet här är att jag tyckte att det var för lite rum på höjden för tån i ett par 6,5 och jag vågade inte chansa på att korken skulle sjunka ihop så mycket att de slutligen skulle passa. Kan mycket väl vara en kombination av dessa två. Samtidigt som man kanske inte ska dra för stora växlar av detta, liknande har hänt på ett par svarta Loake Aldwych, även om dess storlek är bättre är modellen inte helt perfekt för mig och en liten tendens till veckbildning har också smugit sig in på dess ovanläder.

Här syns vecken på ovanlädret, man kan eventuellt även skönja att min ena fot är kortare än den andra, således annorlunda veck. Även om jag inte tycker att vecken är så estetiskt tilltalande är det trots allt ingen större fara utan något väldigt naturligt med läderskor. Man kanske också kan skönja biten läder skomakaren satt dit på hälkappans insida.

På Abisko är dock veckbildningen inte ett problem eftersom det är en annan typ av läder, vilket ni ser på bilderna. Där har vi snarare ett annat problem då lädret på alla skons olika delar inte helt matchar varandra. Den ena ovandelen har helt enkelt inte fått samma struktur som de andra.

Gällande puts är de enkla att ta hand om, Tjärnö dock mer än Abisko på grund av strukturen i lädret. De har utvecklat en fin lyster men att få en riktigt fin spitshine, som jag faktiskt klarar av att få på lite finare skor, har jag på dessa två givit upp mina försök. Exempel på hur fint det går att putsa dem är ett höstligt, blött och lerigt besök på Skånes Djurpark där dagen efter avslutades med puts varpå skorna åter igen visade sig från sin bästa sida.

Läst:
Jag anser att lästen, båda är gjorda på samma, är fin. Den är inte nätt men den är rätt för denna typ av sko. En typisk boot-läst, med 360 graders stormwelt, vilket är både passande, snyggt och praktiskt.

Upplevd passform:
Jag har storlek 6,5E i Crockett & Jones samt storlek 6,5F i Loakes Aldwych. Här har jag två storlekar 7. Hade jag vågat hade jag nog behållit de kängor i 6,5 som jag fick först med tanke på att korken i sulan sjunker ihop en bit, men samtidigt var det ingen risk jag var/är villig att ta och senare stå där med en för liten sko. Dock skulle jag säga att skon känns rymlig och bred, vilket en C&J-försäljare också påpekat. Märk väl, ovan skrev jag att den något för stora storleken, särskilt i Tjärnö, gjort sig påmind i ovanlädret.

Om jag inte missminner mig så erbjuder Myrqvist en fin returpolicy på sina skor. Vilket kan vara en fördel vid köp av skor online. Samtidigt finns de i fysisk butik i Stockholm.

Att gå in och gå i:
Som jag skrev ovan var Tjärnö hemsk att gå in men det visar sig vara värt det, jag använder skon relativt ofta särskilt under de grå månaderna på året och jag har dem gärna på mig en hel dag på jobbet. Samma gäller Abisko. De skiljer sig dock i att det var mycket lättare att gå in dem.

När de väl gåtts in är jag nöjd med dem. Bekväma och fungerar väl för mig att gå i en hel dag och då måste man tänka på att jag är lärare så jag är ofta många timmar på fötterna under en dag.

En sak som jag dock inte är nöjd med, som självklart även här kan bero på passformen, vilket kan ha lett till ett glapp i skon, är att slitningen på den bakre hälkappans innerdel är alltför stor och efter ungefär ett år fick jag ta Tjärnö-skorna till skomakaren för att lägga på nytt läder här, vilket kostade mig 300kr.

Pris:
Priset på dessa skor ligger i skrivande stund på ungefär 2900kr, jag betalade nog någon hundralapp mindre när jag köpte mina.

Rekommendation:
Myrqvist gör i mina ögon en bra sko. Även om jag avskyr följande uttryck, eftersom det signalerar att du kan få bättre om du kan/är villig att betala mer, så får du vad du betalar för. Du får konstruktionen av en Goodyear-sydd sko, du får ett ok läder som ser bra ut efter ett års användning och omhändertagande men som dock blir uttöjd efter användning samt saknar det där lilla extra. Du får dessutom en sko som du kan använda under en hel dag när du gått in dem och du får ta del av Myrqvists fenomenala kundbemötande.

Väldigt förtjust i mina skor, de gör verkligen sitt jobb, här ser man dock den avvikelse i lädrets struktur jag beskrev tidigare.

Vad du däremot inte får är en extremt lyxig produkt. Det är en bättre sko än den stora massan skor som finns att köpa där ute men men samtidigt som jag skulle hävda att du känner en skillnad i kvaliteten (särskilt efter en längre tids användande) när du går från "vanliga" skor till ett par Myrqvist så märker du samma skillnad i kvalitet när du går upp i prisklass från Myrqvists skor till låt oss säga ett par från C&J. Det i sig kanske är en orättvis jämförelse men är ett rimligt argument för min poäng. Jag är verkligen riktigt förtjust i Myrqvist som företag, men jag tror du kan finna bättre skor. Man betalar för ett par randsydda skor, man får ett par randsydda skor men som jag skrivit innan så kan man antagligen få bättre i samma prisklass eller bara någon prisklass ovanför. 

Således måste det finnas en marknad för denna typen av sko, en randsydd sko i lägre prissegment för dem som vill ha just det men inte kan/vill betala mer och då får man vad man betalar för.

Slutligen vill jag ändå slå ett slag för att, när denna tid av restriktioner och rädsla är över, gå ut till de riktiga butikerna, prova skor och kläder, känn på dem och testa, njut av kundbemötandet och jämför olika produkter med varandra. Du ska själv känna dig nöjd med ditt köp, detta är blott min reflektion över två par skor som jag tror kommer att sitta vid min sida (eller rättare sagt på mina fötter) i flertalet år framöver.

Oskar

Tankar, tankar, tankar...

 Massor med funderingar har slagit mig den senaste tiden.

Först en otroligt frustrerande sak. Jag brukar försöka tänka på miljön och handla på tradera, men börjar bli fundersam på hur rimligt det är och hur otroligt ovetande vissa människor är.

Jag köpte nämligen ett par RM Williams av en dam i Bohuslän, ett par skor med "många år kvar", 600kr var i efterhand för bra för att vara sant. Nog för att sula och ovanläder var i ok skick men innerlädret var totalt uppslitet i hälkappan. När jag dessutom tittade på skon närmare så var inte bara hälkappan sönder. Innanför hälkappan sitter dessutom en bit plast som håller hälens form, denna var sprucken i flera delar. Antingen är säljaren helt ovetande om vad hon gjort eller så har hon verkligen haft mage att sälja något hon vet inte är rimligt.

Generellt tror jag, tyvärr, att vissa människor köper vissa typer av skor. Utan att försöka verka dryg tror jag att vissa märken köps av folks om verkligen tar hand om sina skor medan vissa snarare är, ibland enbart, ett modestatement, tyvärr faller nog RM Williams i den senare kategorin, tillsammans med exempelvis Dr. Marten's (båda gör i och för sig bra skor). Min poäng är att man tar bättre hand om sina skor om man uppskattar dem för vad de faktiskt är snarare än bara något man köpt för att ha några säsonger... Låter jag dryg, möjligt, jag ska försöka bättre mig.

En annan tanke som slog mig är: hur ska man nå ut i bruset? Jag tror inte at denna blogg eller min instagram kommer att "slå", jag är för vanlig. Min tanke är ju trots allt att klä sig efter vad som är rimligt givet min situation som lärare, småbarnsförälder, med hållbarhet i tanken och så vidare. Men det kunde vara kul om nån läste, hittills har jag hela 3 läsningar här... Men medan jag la ut en bild på instagram i förrgår på stassen jag hade på mig, som lyste "småbarnsförälder" så lade jag till hashtags, varav en med: Ray-ban. När jag en minut senare tryckte på den hashtaggen så fanns det redan 25 nya med samma tag. Man ska nog veta vad man gör för att nå ut på riktigt och en medelålders trött, grå pappa kommer inte att bli annat än en medelålders trött, grå pappa... och så vidare. Vilket jag i och för sig klarar mig bra på!

Personligen tyckte jag att, det utifrån förutsättningarna, var en bra kombination på kläder och skor. Myrqvists Abisko på fötterna, som är de bästa skorna jag har från det märket och Myrqvist gör bra bruksskor, mer om det senare. Tillsammans med ett par bra jeans från Hansen & Jacob, min favorittröja från Devold och en svart porkpiehatt.

Sist men inte minst måste jag påtvinga alla läsare (se hur många ovanför) att se "I vår herres hage" på svt-play. Inte nog med att det är en fantastisk, typiskt brittisk, kvicktänkt men långsam må-bra serie så utspelar den sig på ett 30-40tal med kläder, bilar och inredning som är magisk. Om inte annat kan ni väl se den för vyerna över Yorkshires dalar, den vackraste platsen på jorden, tro mig.

På återseende
Oskar

Min julklapp

 Förra året, för första gången på flera år, fick min fru sin födelsedagspresent i tid... Jag brukar ge väldigt fina presenter. Inte bara enligt mig utan även enligt henne och flera av mina kvinnliga vänner. Dock tenderar de att vara lite sena, tio månader är mitt rekord på en väska som jag av olika anledningar egentligen inte hade råd med...

Men förra året fick hon ett par skor från Crockett and Jones. Det var rea på skor hos deras återförsäljare i Helsingborg, ett fantastiskt ställe som heter Hammargruppen. Man blir lika imponerad av den sköna inredningen varje gång man kommer in till dem.

Jag blev så avundsjuk att jag frågade min fru om hon vid det laget hade köpt min julklapp... Vilket hon inte hade, sagt och gjort, söderut mot Helsingborg.

Väl där, var det rena himmelriket. Skor, skor, skor. I sig är det en fantastisk idé att köpa skor på plats, även om internet ger oss fantastiska möjligheter så kan det inte slå den servicen man kan få av en person som vet vad service och gott handlag betyder. Det hela ledde helt enkelt till att jag fick de bästa skor jag någonsin haft. Man kan säga att jag inte valde skorna, skorna valde mig. Jag provade en rad olika skor och slutade med att köpa dem som satt bäst. Till min förvåning ett par derbies. Med tanke på att derbyskor ska passa sämre på smala fötter var jag förvånad, men den lästen hos Crockett and Jones passade mig perfekt.

Nedan ser ni dem, ett par Hoxton i mörkt brun nyans, med lädersula.

Skorna sitter som sagt mycket bra, Crockett and Jones passform vid hålfoten är fantastisk, vid inköp av skor en prisklass ner tenderar det att bli mycket luft vid hålfoten vilket leder till mycket märken i ovanlädret.

Vad som dock gör mig mest imponerad är två saker. Dels tiden det tog att gå in skorna, i stort sett ingen alls, de var sköna från sula till ovanläder från början. Dels hur sköna de är att gå i, särskilt i skolans korridorer. Jag trodde förr att lädersula skulle vara hårt och svårt att gå i, särskilt med mina ryggproblem, så är inte fallet. Snarare tvärtom, jag mår förträffligt i dem. Enda som är synd är att alla hör mig när jag kommer i skolan, det går inte att smyga i snygga skor...

Nu blev detta lite av en recension av Crockett and Jones skor, men jag vill även lägga till några saker som jag tycker är viktigt:

• Använd skomakarens expertkunskap, han eller hon vet hur skor ska sitta och kan hjälpa dig på plats, vilket är svårt när du beställer online.
• Glöm inte din skomakare och jävlas inte med dem, ska du prova skor hos en skomakare, köp dem hos honom eller henne, köp dem inte online för några hundralappar mindre. När du vet din storlek kan du köpa på andra ställen, men kom tillbaka till dem som brinner för sitt arbete, särskilt i dessa tider.

Slutligen en fundering som jag antagligen aldrig kommer att komma fram till ett ordentligt svar till. Jag har nämligen märkt att varje ökning i prisklass gör att jag blivit mer imponerad av produkten, i detta fall skor. Loake är bättre än Myrqvist och Crockett and Jones är bättre än Loake. I vissa aspekter är skillnaden dessutom, enligt min mening, markant. Således: Hur långt kan man gå upp i pris och fortsätta bli imponerad av produkten och tycka att den är bättre än i prisgruppen under? Jag lär aldrig få reda på det eftersom jag tror att jag nått mitt tak rent prismässigt. Men vet ni vad, det gör inget, Crockett and Jones passar mina fötter, får jag aldrig dyrare skor än dem så är jag nöjd ändå. Detta paret kommer att fortsätta att imponera på mig. De bästa skor jag någonsin haft.

På återseende
Oskar

Återseendet...

 Jag började skriva på den här bloggen för länge sedan. Jag var nyutexaminerad lärare och ville skriva om stil. Idag poppade bloggen upp i mitt huvud eftersom jag på senare tid börjat intressera mig mer och mer för det jag kallar stil.

Min tanke var att radera alla gamla inlägg och börja om på nytt, tills jag faktiskt började läsa det första inlägget i bloggen och bestämde mig för att spara det. Det visar sig att jag på flera plan inte ändrat mig speciellt mycket. Jag ser fortfarande ung ut, men fick gråa hår för ett tag sen. Jag föredrar fortfarande RTW eller MTM, men nu delvis för att jag inte har eller kommer få råd med bespoke. Och så vidare. Jag handlar fortfarande stor dela av mina kläder hos Håkan, men inte alla.

Den stora skillnaden är att jag upptäckt tradera... Jag menar att det är fantastiskt med kläder och framförallt den sortens kläder jag klär mig i. Det håller, både i någon form av snitt och kvalitet.

Min personliga stilresa började när min lillebror köpte en MTM-skjorta till mig eftersom jag kom till ett bröllop med slips och en skjorta jag inte kunde knäppa. Därefter gick resan via shoegazing.se, manolo (som var bra förr) till en rad kanaler på youtube till där jag är idag. Men från att till en början främst varit intresserad av skor så köptes mest funktionsplagg som byxor och skjorta in. Nu när jag kan så har jag börjat uppgradera min garderob, både klädes och sko, cirka tio år efter intressets start.

Jag har också insett något som jag kanske bara lyckades skönja i början av min resa, hur man klär sig är personligt och reflekterar vem man är. Jag kan inte klä mig som Hugo Jacomet, hur mycket jag än vill, för vi är inte samma person. Att vara lärare gör att jag kan klä mig nästan hur jag vill på jobbet och jag trivs. Att vara pappa, fotbollstränare, trädgårdsentusiast eller mitt intresse att gå på gym är också en del av mig som präglar hur jag klär mig. För detta behövs en stil som håller till flera men inte alla de roller jag har. Således mer kavajer än kostymer, naturmaterial som ull, linne och bomull när det är rimligt och inte bara lädersulade skor för hur snygga de än är så är de inte praktiska när man ska ut i trädgården.

Med hjälp av Håkan och tradera bygger jag en garderob som jag tror kan hålla länge.

Senaste köpet och en stor del i min poäng att kläder inte behöver reflektera ens plånbok. Jag tror vissa tänker, när de ser mig eller andra som klär sig som mig, att jag lägger stora pengar på kläder. Vilket är långt från sanningen. Svarta cap toe oxfords från Loake. Fem år gamla och dessa kostade mig 1 100kr, en tredjedel av priset nya. Loake är inte mitt favoritmärke och egentligen är inte storleken optimal, vilket ni nog kan se på gångvecken, men de sitter bra där de ska, de är sköna att gå i och svart är faktiskt en bra färg trots att jag menar att svart är överskattat (vilket jag kanske skriver om senare)...

Loake Aldwych i svart, strl. 6.5 F (UK).

Dessa är dock inte det enda fyndet, det finns fler, men skriver jag om alla på en gång finns det snart inget kvar att skriva om. Just nu väntar jag exempelvis på en kavaj som jag betalade 35kr för, det ska bli riktigt intressant...

På återseende

Oskar